Jenka

De senaste dagarna har varit så totalt upp-och-ner-vända så jag tänker inte ens försöka skriva om dem, i alla fall inte nu.

Men en sak har jag insett- det finns snälla människor överallt! I lördags natt var vi ute och tog en promenad, vet inte riktigt vad klockan var men folk var på väg hem från diverse fester eller vart de nu hade varit... När vi, tre tjejer, precis är på väg på cykelvägen in i skogen för att sedan svänga av 50 m senare och vara hemma hos mig igen, så blir vi stoppade av en tjej som kommer cyklandes i sällskap med två killar. Killarna pratar bara engelska medan tjejen frågar oss om vi verkligen ska gå genom skogen och om vi klarar oss osv... Inga problem för vår del och hon skulle också klara sig bra. Sånna människor ser man sällan, som stoppar personer de aldrig tidigare träffat för att försäkra sig om att de mår bra. Tack för det!

Ingen klarar sig utan vänner, i alla fall inte jag... Mina underbara kompisar som, antingen gång på gång eller för första gången, verkligen visar att de bryr sig och att de finns där när man har det jobbigt och kanske behöver prata.... Kan inte säga mer än tack för att ni finns och för att ni står ut med mig!