Fullt ös- medvetslös?
Ibland undrar jag hur jag orkar hålla uppe tempot. Gör jag det just för att slippa tänka, minnas, sörja? Eller klarar jag det trots det?
Om jag tänker tillbaka på de senaste månaderna så har jag inte bara gjort lika mycket som vanligt, utan faktiskt ännu mer, bortsett från de första veckorna efter beskedet.
På något sätt går det. Jag vet inte hur, jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Men så plötsligt börjar man tänka. Och minns. Och sörjer. Att hoppet om att allt någon gång ska ordna sig, inte finns kvar.
Om jag tänker tillbaka på de senaste månaderna så har jag inte bara gjort lika mycket som vanligt, utan faktiskt ännu mer, bortsett från de första veckorna efter beskedet.
På något sätt går det. Jag vet inte hur, jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Men så plötsligt börjar man tänka. Och minns. Och sörjer. Att hoppet om att allt någon gång ska ordna sig, inte finns kvar.
Blandade känslor
Ilska, besvikelse, dåligt samvete, kärlek, saknad, ledsamhet, nya kontakter, tragiskt...
Som om det inte hade varit tillräckligt jobbigt med en av dessa?
Och därtill saker man måste/borde (så småningom i alla fall) ta tag i.
Har haft ett ganska långt, jobbigt och "avslöjande" samtal med min mamma precis. Samtidigt som det var ganska skönt.
Som om det inte hade varit tillräckligt jobbigt med en av dessa?
Och därtill saker man måste/borde (så småningom i alla fall) ta tag i.
Har haft ett ganska långt, jobbigt och "avslöjande" samtal med min mamma precis. Samtidigt som det var ganska skönt.
Vakna på fel sida
Efter en skitkul fest igår har jag drömt hela natten om pappa. Var inte direkt på jättebra humör när jag vaknade.
Jag vill inte att han ska vara borta. Vill att vi ska få en chans till. Kom tillbaka...
Mer om festen kommer senare, snart ska vi adventsfika!
Jag vill inte att han ska vara borta. Vill att vi ska få en chans till. Kom tillbaka...
Mer om festen kommer senare, snart ska vi adventsfika!
En underlig känsla
Det är en underlig känsla, att inte kunna se på vissa tv-program. Att inte kunna sova på nätterna utan att ha tvn på. Allt för att hålla tankarna borta.
Jag och en kompis pratade om det häromdagen. Jag vet inte om det är sunt att tränga bort tankarna, men det en... överlevnadsstrategi? För att orka med resten av livet så måste jag. Då mår jag bättre, för stunden i alla fall.
Ikväll gick det inte riktigt. Jag bytte väl inte kanal tillräckligt fort.
Ens pappa är alltid ens pappa, oavsett vad.
Jag och en kompis pratade om det häromdagen. Jag vet inte om det är sunt att tränga bort tankarna, men det en... överlevnadsstrategi? För att orka med resten av livet så måste jag. Då mår jag bättre, för stunden i alla fall.
Ikväll gick det inte riktigt. Jag bytte väl inte kanal tillräckligt fort.
Ens pappa är alltid ens pappa, oavsett vad.
Grattis... Eller vad säger man?
Idag skulle min pappa fyllt år.
Igår var det 2 månader sen han dog.
Känns fortfarande så... skumt, och tomt. Jobbigt, även om det har lugnat ner sig lite efter begravningen.
Igår var det 2 månader sen han dog.
Känns fortfarande så... skumt, och tomt. Jobbigt, även om det har lugnat ner sig lite efter begravningen.
Festkväll
Det här blev en bra helg. Festen igår var precis vad jag behövde, jättetrevligt, inga jobbiga tankar och jag var på bra humör hela kvällen.
Att köra alkoholfritt var däremot ett givet val, alkohol+ deppighet är ingen bra kombination för min del.
När resten drog vidare vid halv ett-tiden åkte jag dock hem, med en dryg timmes resa kändes det lika bra.
Om en stund bär det av tillbaka till Linköping, efter en trevlig och ganska lugn helg.
Att köra alkoholfritt var däremot ett givet val, alkohol+ deppighet är ingen bra kombination för min del.
När resten drog vidare vid halv ett-tiden åkte jag dock hem, med en dryg timmes resa kändes det lika bra.
Om en stund bär det av tillbaka till Linköping, efter en trevlig och ganska lugn helg.
Sömnsvårigheter
Varför vaknar jag innan kl 7 på en lördag? Jag har nog sovit max 4 timmar inatt...
Lyssnade igenom en låt vi ska spela på begravningen igårkväll. Så fin, och så sorglig...
Vaknade imorse med samma låt på hjärnan och kunde inte somna om. Går upp och ser DN: Var tionde svensk har sömnproblem. Inte förvånad.
Jag vill fortsätta hålla tankarna borta ett tag till...
Förresten så undrar jag om jag inte är lite allergisk mot katten?
Lyssnade igenom en låt vi ska spela på begravningen igårkväll. Så fin, och så sorglig...
Vaknade imorse med samma låt på hjärnan och kunde inte somna om. Går upp och ser DN: Var tionde svensk har sömnproblem. Inte förvånad.
Jag vill fortsätta hålla tankarna borta ett tag till...
Förresten så undrar jag om jag inte är lite allergisk mot katten?
Jag vill inte minnas
Jag vill inte diskutera gamla minnen, jag vill inte titta på mängder av foton, jag vill inte analysera minnen och förhållanden.
Just nu vill jag tänka på något annat så gott det går. Jag har tillräckligt mycket tankar och minnen själv i huvudet. Jag orkar inte överanalysera med andra också.
Är kattvakt hemma hos L till söta Soya. Hon förde massa oväsen för en stund sedan när hon fick något ryck och busade runt, sen försvann hon... Vi fick leta ett tag innan vi hittade henne i en låda i garderoben. Sötnos!
...Får se till att vi inte stänger in henne de närmsta dagarna...
Just nu vill jag tänka på något annat så gott det går. Jag har tillräckligt mycket tankar och minnen själv i huvudet. Jag orkar inte överanalysera med andra också.
Är kattvakt hemma hos L till söta Soya. Hon förde massa oväsen för en stund sedan när hon fick något ryck och busade runt, sen försvann hon... Vi fick leta ett tag innan vi hittade henne i en låda i garderoben. Sötnos!
...Får se till att vi inte stänger in henne de närmsta dagarna...
Overklighet och tomhet
Min pappa är död.
Jag fick veta det i lördags kväll, vilket var anledningen till både min resa till Stockholm och till frånvaron här på bloggen.
Det känns overkligt och tomt, stundtals blandat med panikkänslor. Går inte att förklara på något annat sätt.
Jag kom hem i tisdags kväll, och hade då hunnit träffa min släkt, varit på möte med begravningsbyrån (allt planerat) och diskuterat tömning av hans lägenhet.
Hur mycket är det egentligen tänkt att man ska klara av, orka med och veta när sånt här händer?
Jag känner mig plötsligt jätteliten och okunnig, inte alls vuxen. Jag har andra som orkar mer än jag, och det är tur. Dessutom ställer Linus upp i 180 och är helt underbar.
Livet går vidare, jag mår inte bra men börjar lugna mig lite, chocken börjar väl släppa antar jag.
Börjar känna mig rastlös och det är dags att ta tag i normala saker som pluggande, möten, socialt liv etc. Men C har nog rätt när hon sa att jag alltid kommer sakna honom. Och det kommer nog ta ett tag innan jag känner mig normal igen.
Jag fick veta det i lördags kväll, vilket var anledningen till både min resa till Stockholm och till frånvaron här på bloggen.
Det känns overkligt och tomt, stundtals blandat med panikkänslor. Går inte att förklara på något annat sätt.
Jag kom hem i tisdags kväll, och hade då hunnit träffa min släkt, varit på möte med begravningsbyrån (allt planerat) och diskuterat tömning av hans lägenhet.
Hur mycket är det egentligen tänkt att man ska klara av, orka med och veta när sånt här händer?
Jag känner mig plötsligt jätteliten och okunnig, inte alls vuxen. Jag har andra som orkar mer än jag, och det är tur. Dessutom ställer Linus upp i 180 och är helt underbar.
Livet går vidare, jag mår inte bra men börjar lugna mig lite, chocken börjar väl släppa antar jag.
Börjar känna mig rastlös och det är dags att ta tag i normala saker som pluggande, möten, socialt liv etc. Men C har nog rätt när hon sa att jag alltid kommer sakna honom. Och det kommer nog ta ett tag innan jag känner mig normal igen.